Presentation av förskolans verksamhet

Förskolan på Rydbo Friskola

En presentation av vår verksamhet

Vår förskola ligger i Rydbo, ca 3 mil nordost om Stockholm. Skolan är lantligt belägen med närhet till skog och mark. Vi har tillgång till både Roslagsbanan och bussar för utflykter med barnen.

Vi är en friskola med inriktning på montessoripedagogik. Förutom förskolan finns stadierna förskoleklass till och med år 5.

Vision/Syfte

Ägarnas vision med skolverksamheten är att erbjuda barn i det södra glesbygdsområdet Rydbo och Svinninge en skolgång fylld av arbetsglädje och där varje barn får känna att det lyckas. En skolgång som ger positiv bekräftelse, tar vara på varje barns speciella förutsättningar och låter alla arbeta individuellt i sin takt. Det sista är helt avgörande för att varje barn ska kunna befästa sina kunskaper och inte gå vidare i studierna utan en god grund. När de lämnar Rydbo friskola ska de ha goda kunskaper och färdigheter, de ska ha haft en harmonisk skolgång och de ska fortfarande vara nyfikna och intresserade av att skaffa sig mera kunskaper. Kort sagt kunskap och arbetsglädje är mottot för verksamheten. Metoden för att nå dit är i huvudsak Montessoripedagogiken som har ett förhållningssätt byggt på respekt för varje barns unika möjligheter.

Ingela Gardner Sundström

Grundare Rydbo Friskola

Arbetslaget

Vårt arbetslag är indelat i två grupper:

Med de yngsta barnen i lilla gruppen arbetar Carina Ernlund, Cecilia Moberg och Caroline Wrangel och (torsdagar och fredagar) Maud Larsson.

Anna-Karin Engström och Sophie Jurgin är föräldralediga.

Carina Ernlund är utbildad barnskötare och montessorilärare med inriktning på barn i åldrarna 0-3 år. Carina är pedagogiskt ansvarig i lilla gruppen. Carina arbetar hos oss sedan augusti 2001. Carina arbetar 30 t/v.

Cecilia Moberg arbetar som barnskötare. Cecilia har tidigare hjälpt till att driva en konferensanläggning, innan hon sadlade om och började arbeta som barnskötare här i Österåker. Cecilia arbetar hos oss sedan juli 2013. Cecilia arbetar 40 t/v.

Caroline Wrangel är utbildad barnskötare och montessoriassistent. Hon har tidigare arbetat med funktionshindrade barn. Caroline har arbetat hos oss sedan augusti 2004. Caroline arbetar 32 t/v.

Med de äldsta barnen arbetar Eva Lundin, Boel Lundberg, Suzan Kemetli och (måndag-onsdag) Maud Larsson.

Eva Lundin är utbildad förskollärare och montessorilärare med inriktning på barn i åldrarna 0-6 år. Hon är dessutom utbildad massageterapeut och yogalärare för både barn och vuxna. Eva är pedagogiskt ansvarig för stora gruppen och förskolechef. Eva arbetar hos oss sedan augusti 2001. Eva arbetar 36 t/v.

Boel lundberg är utbildad barnskötare och montessorilärare med inriktning på barn i åldrarna 3-6 år. Hon är dessutom utbildad yogalärare för barn. Boel arbetar hos oss sedan januari 2002. Boel arbetar 40 t/v.

Suzan Kemetli är utbildad barnskötare med erfarenhet av arbete i såväl kommunal som privat verksamhet. Suzan arbetar hos oss sedan september 2013. Suzan arbetar 40 t/v.

Maud Larsson är utbildad fritidsledare och fritidspedagog. Maud har även tidigare

arbetat inom skola och fritidsverksamhet, innan hon kom till oss på Rydbo Friskola hösten 2010. Maud har gått flera kurser i konst och keramik inom Komvux och även arbetat med fritidsbarn på musikteatern i Vaxholm. Maud arbetar 40 t/v.

Anders Björsby är behjälplig med lunchdisk och arbetar övrig tid i skolan och på fritids. Vid behov fungerar Anders som resursstöd på förskolan. Anders arbetar 40 t/v.

Barngruppen

Barngruppens storlek varierar under läsårets gång. Vi börjar hösten med färre barn och tar emot fler barn efter hand. I slutet av höstterminen 2014/början av vårterminen 2015 beräknas förskolan ha 39 inskrivna barn, fördelade på två grupper. Lilla gruppen, 0-3 år, har 14 barn och stora gruppen, 3-5 år, har 25 barn.

Montessoripedagogiken

Vårt arbete bygger på Maria Montessoris filosofi kring barn och barns utveckling.

Det innebär att vi låter barnets behov styra vår verksamhet. Miljön är förberedd så att den ska motsvara barnets behov av frihet, ordning och meningsfull syssel-sättning. Här kan barnet samla kunskap och erfarenheter i sammanhang som är naturliga och verklighetsanpassade. Både arbetsmateriel och inredning är anpassade till barnets storlek och utvecklingsnivå.

Vi stöder barnets individuella utveckling. I montessoriförskolan får barnet leva och arbeta utifrån dess egna förutsättningar, utan att jämföras med andra. Detta ger barnet såväl självrespekt som respekt för andra individer.

Barnet tränas att ta ansvar för, och vårda sin omgivning. Genom att låta barnet vara delaktig i omsorgen om miljön, visar vi att vi tar honom/ henne på allvar och ser honom/ henne som en jämlike.

Respekten för barnet ligger till grund för vårt arbete på förskolan. Därför kallar vi barnets “lek” och övningar för arbete. Barnet arbetar aktivt för att växa och utvecklas.

”Barnets miljö måste vara rik på sådant som intresserar det, kan motivera till aktivitet och därmed inbjuda det till att göra egna erfarenheter.” (Maria Montessori, Barnasinnet, kap.8, sid.89)

Våra lokaler

Stora gruppen håller till i gula huset, det vill säga skolan. Vi har ljusa fina lokaler som är lätta att överblicka. Förutom klassrummet finns ett språk/arbetsrum, ”lugna rummet”, samt matsal/kök som även fungerar som ateljè under eftermiddagen.

Lilla gruppen har ett eget hus, röda huset, en villa anpassad för små barns behov. Här är hemtrevligt och mysigt för de yngsta.

Stora gruppen: en dag på förskolan

Dagen börjar ute på lilla gruppens gård, vid röda huset. Pedagoger och barn från de bägge grupperna träffas och umgås innan det är dags för stora gruppen att gå ner till sig och sitt i det gula huset. När barnens behov av rörelse är tillfredställt, går det så mycket lättare att koncentrera sig på alla spännande saker i klassrummet.

I klassrummet är barnen indelade i små grupper med fem eller sex barn i varje. Till en början går en pedagog och en grupp i taget in och arbetar i klassrummet. På så vis får varje barn största möjliga uppmärksamhet, i en lugn miljö.

Vi väljer att kalla barnens aktiviteter och lek för arbete för att poängtera att det är något viktigt som barnet ägnar sig åt, inte ett tidsfördriv. Barnet väljer aktivitet efter intresse och mognad. Vårt speciella montessorimateriel stimulerar barnet och ger möjlighet att upptäcka och utforska på ett lekfullt sätt.

Vi delar in montessorimaterielen i ämnesområden: praktiska övningar (hälla vatten, pressa en apelsin, skrapa morot eller, varför inte, putsa skor…) kultur (historia, geografi, biologi), sensoriskt (upptäcka och uppleva med alla sinnen), språk och matematik. Till kulturämnena räknas också konst och musik.

Andra exempel på aktiviteter är lek med trolldeg, lego, pussel, trä pärlor, väva, sy, måla på staffli, vattenlek, lek med dockor och bilar mm. Ofta bakar vi, har yoga,

rytmik eller någon annan organiserad aktivitet för de barn som har lust. Det fria arbetet ges dock stort utrymme i en montessoriförskola.

Det är det enskilda barnets behov som styr, vilket innebär att två jämnåriga barn kan ha sysslat med helt skilda aktiviteter under en dag på förskolan. Den ene kanske hade behov av att vara fysiskt aktiv och följde därför med lilla gruppen ut på gården, medan den andre ville träna plus och minus med pärlor…

Vi har ett väl fungerande samarbete avdelningarna emellan och barnen hälsar ofta på hos den andra gruppen.

För oss är det som sagt viktigt att se till det enskilda barnets behov. Att alltid komma ihåg att barngruppen består av individer med skilda önskningar och behov. Därmed inte sagt att man alltid och omedelbart kan få sina behov tillfredställda…

Att vara många tillsammans handlar naturligtvis om att visa hänsyn och att ibland få stå tillbaka för någon annan. Mer om detta senare.

Vi har funderat mycket kring vårt arbetssätt, vad vi gör och varför. Vad syftet är med de olika momenten i vår verksamhet?

Detta har, bland annat, lett till att vi väljer att göra utflykter med barnen, teaterbesök etc. i smågrupper. Ofta går en eller två pedagoger iväg tillsammans med några få barn. Att i lugn och ro få uppleva något tillsammans, att utan stress kunna småprata på vägen tillbaka till förskolan… Detta är så viktigt att vi väljer detta tillvägagångssätt, även om det innebär att vart och ett av barnen får se något färre teaterpjäser/bioföreställningar eller vad det nu är. Hellre färre utflykter med kvalitet, resonerar vi.

På fredagar är det utflyktsdag för stora gruppen. Barnen har med sig en liten matsäck (en liten smörgås och dryck) i egen ryggsäck. OBS! Inga bullar, kakor eller andra sötsaker under skoldagen. Inte heller något som innehåller nötter, mandel eller jordnöt! Tänk på våra allergiker.

Våra samlingar å andra sidan, har vi ofta i storgrupp, även om vi försöker variera oss. Stor eller liten grupp har båda sina poänger. I en liten grupp kan det vara lättare att göra sin röst hörd och att våga agera. I en större grupp finns flera ”språknivåer” representerade, barn med ett starkt språk och barn med svagare språk. De språkligt starka barnen fungerar som inspirationskälla för andra, samtidigt som de, i sin tur, får möjlighet att befästa sina kunskaper.

En förutsättning för att detta ska fungera på ett tillfredställande sätt är att samlingen präglas av tolerans och samförstånd. Ingen får någonsin känna sig utsatt eller bedömd.

I vår barngrupp råder en varm och tillåtande atmosfär. Allas röst är lika mycket värd och alla får tala till punkt. Vi leker språklekar varje dag och alla deltar med samma entusiasm. Vi väljer kategori för upprop t.ex. ”en frukt”, ”ett däggdjur” eller ”ett fordon”. Barnen lägger ner stor energi på att fundera ut ett eget förslag att lägga till de som redan nämnts. Kommer man inte på något eller är osäker ber man om en ledtråd, (de äldre barnen anstränger sig för att komma på ledtrådar åt de yngre), eller upprepar vad någon annan redan sagt. Inget är fel.

Ofta leker vi lekar som ”samla verb”(adjektiv, substantiv), samla ord som börjar på ”a”(b, c, d…), ”samla former”( cirkel, triangel, oval) ”gissa vad/vem jag tänker på?”(beskriva). Dessa samlingslekar är väldigt populära och kan hålla på länge…

Vi har också infört ”veckans ord”, vanligtvis ett ord som kommit upp i något sammanhang under veckan. En pedagog eller ett barn skriver upp det aktuella ordet så att alla kan se det. (Samt en kopia i hallen för föräldrar att läsa). Ett sådant ord var t.ex. ”demokrati” efter en diskussion som avslutades med röstning.

Detta har varit så roligt och lärorikt att vi funderat på att införa ”månadens ordspråk/talesätt” också.

Vi sjunger och läser varje dag, antingen under samlingen eller vid någon mer spontan samlingsstund under dagen.

Vår målsättning är att varje barn ska ha ett väl fungerande språk för såväl kunskapsinlärning som relationer med andra människor. Vi vill att alla barn ska få uppleva verklig språkglädje och försöker därför ge en riklig språkstimulans i form av ”språkliga injektioner”, dagligen.

(”Förskolan skall sträva efter att varje barn…)utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och att uttrycka tankar…”

(Lpfö 98, 2.2 Utveckling och lärande.)

Barnen har med en frukt hemifrån som de äter när de vill under förmiddagen.

Lunchen är också ett tillfälle för samtal, här i mindre grupper. Både vuxna och barn har bestämda platser vid borden.

Vi läser en liten bordsvers före maten. ”Varma sol och vackra jord, tack för maten på vårt bord” alternativt ”maten står på bordet, händerna i knäet, nu så säger alla: varsågod och ät”. Dels för att samla och stilla oss inför måltiden, dels för att visa att vi är glada och tacksamma för densamma. De barn som hjälpt till med dukningen berättar för oss andra vad vi blir bjudna på…

När det gäller maten uppmuntrar vi barnen att smaka av allt. Naturligtvis är det aldrig något tvång! Måltiden ska vara ett tillfälle till gemenskap under trevliga former och mat är något att glädjas åt.

Vila och avslappning är viktigt i den intensiva miljö som barnen befinner sig i på förskolan. Vi brukar inleda vilostunden med en saga för att sedan lägga oss ned och slappna av på mjuka, blåa mattan. Så blundar vi och lyssnar på lugn klassisk musik i ungefär 30 minuter.

Så ofta som möjligt försöker vi få med en massagestund på schemat. Det är mycket populärt bland barnen, som också har börjat massera varandra.

Eftermiddagen ser lite olika ut beroende på årstid. Vintertid försöker vi komma ut medan det är ljust, för att sedan mysa inne efter mellanmålet. I maj-juni när solen lyser som starkast under tidig eftermiddag, väntar vi med att gå ut tills det är lite svalare på gården. Oavsett väderlek försöker vi vara ute mycket!

Man kan lägga märke till hur mycket spontan skapande verksamhet som försiggår under dessa utetimmar. Barnen bygger tillsammans de mest fantastiska landskap i sandlådan, lekstugan är omväxlande någons hem eller butik och klätterställningen befolkas allt som oftast av (snälla) pirater.

Barnen ritar och målar också gärna ute, vi brukar lyfta ut staffli och färger på vår altan.

Mellanmål

Mellanmålet serveras kl. 14-14:30, ofta ute. Vi bjuder på fil eller osötad yoghurt med tillbehör (oftast havregryn eller andra flingor, banan/äpple, russin) alternativt mjölk/juice och smörgås med pålägg (oftast ost eller skinka och någon grönsak). Vi försöker baka eget bröd varje vecka.

Eftermiddagen

Eftermiddagen ägnas åt aktiviteter ute eller inne. Är vi inne väljer barnen att rita, måla, leka med dockor eller bilar, bygga med lego, bygga kojor, arbeta med montessorimaterielen eller vad som känns lockande för dagen.

På vår gård finns, bland annat, klätterställning, lekstuga, sandlåda, bollplan, båt, rutschkana, balansbom, voltstänger.

Ofta har vi någon aktivitet där gruppen samlas för musik och rörelse, yoga, massage eller någon organiserad lek.

Vid 16/16:30 tiden serveras en frukt för de barn som har lite längre dagar.

Allt eftersom barnen börjar gå hem blir lekarna stillsammare. Vi läser kanske en saga, spelar spel eller bara pratar med varandra tills det är dags att avsluta och gå hem och samla krafter inför en ny dag på förskolan.

Lilla gruppen, Nyckelpigan

I lilla gruppen jobbar vi mycket med barnens självständighet. Vi lär oss respektera varandra, miljön och materielen. Miljön är anpassad för att hjälpa barnen att öva sin självständighet t.ex. är bord och stolar i barnens storlek, allt material, anpassat för åldersgruppen, ligger på öppna hyllor inom räckhåll, även för de allra minsta barnen.

Inskolning av nya barn.

När vi vet vilket barn som ska börja får de komma och hälsa på oss på förskolan. Föräldrarna får ett inskolningsschema och under ca 10 dagar eller mer, beroende på barnet, pågår inskolningen.

Inskolning från lilla till stora gruppen.

Barnet hälsar på korta stunder. Eftersom vi arbetar så mycket ihop brukar de känna sig trygga ganska omgående. När de är färdiginskolade brukar de tycka om att komma tillbaka till lilla avdelningen och hälsa på.

Så här kan en dag se ut hos oss i lilla gruppen

Vi tar emot barnen utomhus om det inte skulle vara väldigt kallt och blåsigt vintertid, små barn kan lätt förfrysa sig. Att lämna ute ser vi som ett stressmoment mindre för barnen och ett lugnare överlämnande för både barn och förälder.

Vad gör då barnen? Gården ger utrymme för både grov- och finmotorik. Där finns gunga, rutschkana, lekstuga, liten pulkabacke och sandlåda.

En dag i veckan har vi utflykt, då barnen har med sig matsäck. Vi tittar på närmiljön, åker till andra lekplatser, åker tåg och buss. Detta gör vi för att ge barnen olika erfarenheter av världen runt omkring oss. Ibland går vi på teater. Vår målsättning är minst ett teaterbesök/läsår.

Vår förskola ligger så trevligt vid skogen, vilket ger oss möjlighet att uppleva naturen under alla årstider!

Efter utevistelsen får de barn som vill gå in med en eller två vuxna. Alla barn har kommit in vid 10:30 tiden. Barnen klär av sig ytterkläderna själva, i lugn och ro. En vuxen finns till hands om så behövs. Inomhus finns möjlighet att måla, klistra, lägga pussel, experimentera, hälla, ösa vatten och mycket mer. Diskbänken är självklart i barnens höjd. Vi läser sagor, lyssnar på musik, har sinnesupplevelser i form av känseltavlor, luktburkar, små känselpåsar med olika saker i… vi benämner om det är mjukt, hårt, etc. Vi har även några av montessorimaterielen hos oss i lilla gruppen, och det går alltid att låna fler från stora gruppen, om barnen så önskar. Vi bakar mycket, både med play-dough och med riktig deg. Några dagar i veckan går en pedagog in tidigare med ett par barn för en liten arbetsstund i lugn och ro.

Varje dag har barnen med sig egen frukt i märkta burkar. Barnen äter sin frukt när de blir sugna.

Samling har vi på barnens initiativ. De barn som vill är med, det brukar ofta bli alla. Vi sjunger namnsången, pratar vi om utifall det är någon eller några som är sjuka eller lediga. Vi talar om vad det är för väder, vilken dag, månad, årstid etc. Vi berättar ramsor och ibland tar vi fram våra musikinstrument.

Kl. 11/11:30 levereras maten från Rydboskolans prisbelönta kök. Några av barnen dukar tillsammans med en vuxen. En pedagog tar hand om blöjbyten och de barn som är blöjfria går på vår lilla toalett, anpassad för små barn. Efter handtvätt går barnen till sina bestämda platser vid borden. Maten läggs upp i skålar så att barnen

kan servera sig själva. Till maten serveras vatten, för näringsupptagets skull. Vi övar artighetsfraser så som ”ja tack”, ”nej tack”, ”kan jag be att få” osv.

Vi dukar av tillsammans, alla efter sin förmåga. Vi har en matvagn där vi ställer tallrikar, glas och bestick. Där bredvid står en papperskorg för eventuella matrester. Sedan är det dags för hand och ansiktstvätt och en extra koll i spegeln.

Vilan

Barnen sover ute i egna (medhavda) vagnar. De minsta sover ca 1-2 timmar. Vi har god uppsikt över utevilan och ur smitthänseende är vila utomhus att föredra. Våra minsta blir ju oftare förkylda då deras immunförsvar inte är så utvecklat ännu. Vi tycker oss se att barnen står emot förkylningar så mycket bättre när de sover ute. Dessutom sover man ju så skönt ute i friska luften, nedbäddad i en varm och skön åkpåse/sovsäck. Vi har ett tak som skydd över ”barnvagnsparkeringen”. Vilan är viktig för små barn, dels för att de ska orka en hel dag, men också för att växa och utvecklas. Efter hand som barnen vaknar kommer de upp/in för en mysstund i soffan. Våra barn uppmuntras att klä på/av sig själva. Efter vilan sysselsätter barnen sig med något de tycker om. Kanske fortsätter man med något man påbörjade på förmiddagen.

Mellanmålet

Mellanmål serveras kl. 14:15. Det är osötat. Vi erbjuder grovt bröd eller knäckebröd med pålägg, fil, osötad yoghurt, mjölk etc. Barnen serverar sig själva ur små kannor.

Kl. 15:30/16:00 slår vi ihop våra båda grupper, antingen ute eller inne. Barnen hämtas efter hand, och föräldrarna får en kort, muntlig redogörelse av hur just deras barn har haft det under dagen.

Med allt detta, som vi gör varje dag, vill vi uppmuntra till ökat självförtroende, större självkännedom och ökad känsla av oberoende hos barnet. Alla barn strävar efter självkontroll och oberoende, det den vuxna världen så ofta misstolkar som trots! Vi är också noga med att göra barnen uppmärksamma på att när man gör någon illa så gör det ont. “Ser du att han eller hon är ledsen”. Kan man inte säga det så får man göra förlåt och klappa eller krama.

Föräldrakontakten

Samarbetet med hemmet/föräldrarna är viktig för oss. För den dagliga kontaktens skull möter vi upp på gården på morgonen. En liten pratstund vid hämtning brukar det också finnas tid för. Föräldrar och andra närstående ska känna att de är välkomna hos oss. Det händer ofta att barnens mor- och farföräldrar kommer på besök och det uppskattas både av barn och pedagoger.

Vi ser föräldrarna som en tillgång och en resurs i vårt arbete med barnen. Att arbeta för en god kontakt med hemmet är en investering för tryggare och nöjdare barn. Föräldramöte i någon form har vi en gång per termin. Utvecklingssamtal, där vi pratar mer ingående om de enskilda barnen, deras arbete och utveckling, har vi en gång per termin. Oftare om det finns önskemål.

”Förskolan skall komplettera hemmet genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att varje barn skall kunna utvecklas rikt och mångsidigt. Förskolans arbete med barnen skall därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.” (Lpfö 98, 2.4, Förskola och hem.)

Våra traditioner

Höst är skördetid. Vi gör äppelmos, lägger in gurka, rödbetor mm.

Höstens Föräldramöte har formen av en picknick på förskolans gård.

Lilla gruppen har föräldramöte med information till nya familjer.

Alla Helgons Dag/Halloween är två skilda saker. Vi talar om varför man firar och tänder ljus respektive busar och skojar lite…

Nobellunch med fin dukning och kandelabrar.

Lucia/julfest firar vi genom att bjuda in våra familjer till lussetåg och gemensam fika. Barnen har övat sånger under flera veckor.

Julförberedelser i form av bakning, pyssel och chokladverkstad. Vi sjunger julsånger och läser om julen. Vi äter jullunch tillsammans med barnen.

Julgransplundring med långdans.

Maskerad i februari/mars. Barn och pedagoger klär ut sig, dansar och har trevligt tillsammans.

Fettisdag då bakar vi semlor till mellanmål.

Påsk med äggmålning och påsklunch. Den som vill klär ut sig.

Sommarfesten är vår avslutning på terminen. Barnen sjunger sommarsånger och vi fikar tillsammans.

Midsommar. Vi klär midsommarstången och dansar.

Födelsedagspromenaden är viktig i montessoriskolan. Om barnet så önskar, kan föräldrarna skriva en kort berättelse om barnet, ett par rader för varje levnadsår är tillräckligt…(”det var en kall morgon i november…”, ”när Lisa/Pelle var fyra år flyttade hela familjen…”, ”när Kalle/Stina fyllde tre fick han/hon ett litet syskon…”) Födelsedagsbarnet med jordgloben i sina händer, vandrar x antal varv runt solen (ett tänt ljus). En pedagog berättar under tiden barnets livshistoria. Hela gruppen är samlad i en ring runt barnet.

Barnen i lilla gruppen tar istället med sig ett fotografi av sig själv som baby, vi ställer en liten bordsflagga vid födelsedagsbarnets matplats och om man vill får man gärna bjuda sina kamrater på något gott. Kom ihåg att det medtagna inte får innehålla mandel, nöt eller jordnöt!!

Vi flaggar vid dörren för den som fyller år!

Våra mål

På vår förskola ska alla, stora som små känna…

…sig omtyckta och uppskattade.

…sig trygga.

…att de tillför gruppen något.

…att de har utbyte av sin vistelse på förskolan.

…att de är saknade då de av någon anledning är frånvarande.

…att de är välkomna då de kommer tillbaka.

”Alla barn skall få erfara den tillfredställelse det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att få uppleva sig vara en tillgång i gruppen.”

(Lpfö 98, 1, Förskolans värdegrund och uppdrag, Förskolans uppdrag.)

Regler för samvaro

Den fina stämning vi har i gruppen har vi verkligen jobbat på! Arbetet med barngruppen börjar egentligen med personalgruppen. Bara om vi vuxna verkligen respekterar och sätter värde på varandra kan vi fungera som positiva förebilder för våra barn. Vi har en bra stämning hos oss och vi bemödar oss om att ha en trevlig samtalston. Detta gäller både vuxna och barn. ”Skulle du vilja vara snäll…”, ”var så god”, ”förlåt”, ”tack så mycket” är fraser man dagligen hör hos oss och som bidrar till en trevlig atmosfär på förskolan. Artighet är ett sätt att visa varandra respekt!

Respekt för det enskilda barnet/individen är vad montessoripedagogiken bygger på.

Barn och pedagoger har tillsammans skrivit enkla regler för samvaron på förskolan. På så vis har vi något att referera till vid en konflikt.

(”Förskolan skall sträva efter att varje barn…)utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp,att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler…”

(Lpfö 98, 2.2, Utveckling och lärande.)

Vi läser och pratar med barnen om känslor. Hur känns det i kroppen när man är arg/ledsen/besviken/avundsjuk? Hur känner man sig när man inte får vara med och leka? Kan ord göra lika ont som slag? Barnen är väldigt engagerade vid dessa diskussioner.

På Rydbo Friskola har vi en likabehandlingsplan, gemensamt skriven av skolans och förskolans personal. Läs den gärna på vår hemsida. Varje form av diskriminering och kränkande behandling är helt oacceptabel och får på inga villkor förekomma på förskolan.

Det är vårt ansvar som vuxna att vara med barnen, se och höra vad som försiggår i

barngruppen. Vi vuxna i barnens närhet ska föregå med gott exempel i våra relationer med varandra och med barnen. Det ska finnas få och tydliga regler att följa.

– vi talar i vänlig ton till varandra.

– vi är artiga.

– vi lyssnar på varandra.

– vi säger ”förlåt” och gör förlåt

– vi skrattar tillsammans, inte åt varandra.

– vi slår inte varandra.

– vi retas inte.

– alla får vara med!

Vi berättar alltid för föräldrarna om det är tråkigheter barnen emellan.

Planering och dokumentation

Vi har två timmars personalmöte på kvällstid varje vecka. Då sitter all förskole-personal tillsammans ned och pratar. Det är viktigt för oss att avsätta denna tid eftersom vi har få möjligheter att samtala under dagen. Pedagoger med avdelningsansvar har dessutom egen planeringstid.

Montessorilärarna ska också hinna tillverka eget materiel för att möta barnens behov.

Vi dokumenterar och utvärderar vår verksamhet kontinuerligt. Det är viktigt för oss att den verksamhet vi har just nu, är anpassad till, och utvecklande för, de barn vi har i vår verksamhet – just nu.

Aktiviteter såsom bakning, rytmik, yoga, massage, bild etc. har inte någon fast planering. Vi vill ge plats för lust och spontanitet i verksamheten. När något av barnen säger ”kan vi inte baka något gott idag?” eller ”vad roligt det vore med dans…”, kan vi svara ”vilken bra idè” istället för ”nej, idag är det tisdag, då målar vi!”

Våra barn ska känna sig delaktiga i verksamhetsplaneringen och ha förmånen att kunna få uppskattning för sina förslag. Både från oss pedagoger och från de andra barnen på förskolan.

Vi diskuterar med barnen om och kring verksamheten: vad fungerar, vad kan bli

bättre – varför fungerar/fungerar det inte och hur kan vi få något att fungera, alternativt bli ännu bättre? Vi vill öva barnen i att reflektera och analysera…

Vi tycker att det är viktigt att barnen, i så stor utsträckning som möjligt, får vara med i hela processen kring planering, genomförande och utvärdering av sin verksamhet.

Vid sidan om den övriga verksamheten bokar vi in teater, museibesök och andra utflykter, då dessa känns meningsfulla.

Vi har två studiedagar på höstterminen, varav en tillsammans med skola och fritids. Under vårterminen har förskolan en egen studiedag för planering och uppföljning av verksamheten. Vi går ofta på föreläsningar och kurser och är måna om att fortbilda oss. Både kommun och arbetsgivare är generösa med fortbildning för anställda.

Övrigt

Brandövning/brandplan. Brandövning med barnen en gång/termin.

Brandlista: föräldrar skriver på närvarolista då de lämnar barnet på förskolan. Personalen har en egen närvarolista för samma barn. Vid hemgång/brandövning dubbelkollas listorna.

Skyddsrond: en gång/år för översyn av barnens och personalens arbetsmiljö.

Olycksfallsplan: rutiner vid olycksfall för vuxen eller barn.

Utbildning i första hjälpen för pedagoger.

Likabehandlingsplan: Se avsnitt ”regler för samvaro”. Tillsammans med skolan har vi utarbetat en likabehandlingsplan.

Säkerhet och rutiner: överenskomna rutiner för att minska risk för olycksfall/ agera vid olycksfall. Ex. maten: vi serverar inte nötter, mandel eller jordnötter. En lista över aktuella allergier ska finnas uppsatt på kylskåpet i respektive hus.

Telefonnummer till barnläkarmottagning och sjukvårdsupplysning ska finnas tillgängliga, liksom telefonnummer till barnens anhöriga. Dagliga rutiner: vid utelek väntar barnen in en vuxen innan de går ut på gården. Tillfälliga vikarier, lärarkandidater och praoelever lämnas inte ensamma med ansvar för barnen. Varma drycker som kaffe och té ska hällas på termos så snart de är klara. Vid utflykt tar vi med mobiltelefon, sjukvårdsset samt telefonnummer till barnens anhöriga.

Eva, Cecilia, Carina, Boel, Caroline, Suzan, Maud och Anders

Det här inlägget postades i Aktuellt, Förskolan. Bokmärk permalänken.

Kommentarer är avstängda i denna post.