Verksamhetsbeskrivning & verksamhetsplan för förskolan

2017-09-04

Rydbo Friskola

Verksamhetsbeskrivning & Verksamhetsplan för förskolan

Läsåret 2017-2018

Rydbo Friskola AB bedriver förskole-och skolverksamhet samt fritidshem i aktiebolagsform.

VD: Ingela Gardner Sundström

Rektor: Ingela Gardner Sundström

Förskolechef: Eva Lundin

Adress: Ådalsvägen 1

184 94 Åkersberga

Tel.08-732 92 95/ 732 93 86 (förskolan) Hemsida: www.rydbofriskola.se

Presentation av förskolan

Vår förskola ligger i Rydbo, ca.3 mil nordost om Stockholm. (Kommunens södra glesbygdsområde Rydbo/Svinninge) Skolan är lantligt belägen med närhet till skog och mark. Vi har tillgång till både Roslagsbanan och bussar för utflykter med barnen.

Vi är en friskola med inriktning på montessoripedagogik. Förutom förskolan finns stadierna förskoleklass tom år 4 i samma skolbyggnad. De allra yngsta barnen (1-3 år) har sin hemvist i en mer hemlik miljö, i en villa i nära anslutning till skolan.

Rutiner och underlag för kvalitetssäkring

Arbetslagsdeklaration

Föräldraenkät

Utvecklingssamtal med föräldrar

Medarbetarsamtal med personal

Intervjuer med barnen och

Barnobservationer

Dokumentation, skriftlig och i bild

Fortlöpande diskussioner i arbetslaget (möte varje vecka för avdelningsansvariga/varannan vecka för alla)

Möten i ledningsgrupp (varannan vecka)

Arbete i så kallade ”tvärgrupper”, såväl inom verksamheten som i samarbete med andra förskolor

Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse

Mål: att ha ett så stort/brett underlag för redovisning som möjligt. I det dagliga mötet med barnen och deras föräldrar/vårdnadshavare och anhöriga, får vi viktig och omedelbar respons på vårt pedagogiska arbete. Rutinerna hjälper oss att säkerställa fortsatt och utvecklad kvalitet och ger oss pedagoger tillfredställelsen att kunna följa vårt eget arbete på lite distans.

Förutsättningar för verksamheten

Budget fastställs årligen av styrelsen för bolaget. Inom ramen för budget har de anställda på Rydbo Friskola stort inflytande över ekonomin. På förskolan ansvarar vi, i samråd med rektor för vår del av budgeten avseende läromedel, förbrukningsinventarier mm.

Förskolebarnen är indelade i två grupper: Lilla gruppen, ålder 1-3, har plats för 14/16 inskrivna barn, stora gruppen 24/25. Barngruppernas storlek kan variera något under läsårets gång.

Förskolechef ansvarar, i samråd med rektor/huvudman, för den pedagogiska verksamheten.

Var och en av grupperna har i sin tur en pedagog som, i samarbete med förskolechefen, ansvarar för den pedagogiska kvalitén i verksamheten. I förskolechefens frånvaro utses en platsansvarig pedagog.

Nyckeltal för hela förskolan:

Höstterminen 2017: 39 barn/7,77 heltidstjänster = 5,2 barn/heltidstjänst

Gula huset: åldersgrupp 3-5, här arbetar:

Eva Lundin: Förskolechef och pedagogiskt ansvarig för förskolan. Utbildad förskollärare och montessoripedagog för åldersgruppen 0-6, samt en påbyggnadskurs inom montessoripedagogiken. Eva är även utbildad massageterapeut och yogalärare för såväl barn som vuxna.

Boel Lundberg: är utbildad barnskötare och montessoripedagog för åldersgruppen 3-6. Boel studerar till förskollärare vid Stockholms universitetet. Boel är även utbildad barnyogalärare.

Annica Nicklasson: är utbildad barnskötare med lång erfarenhet av arbete i förskola och skola. Annica har särskild erfarenhet av arbete med barn med ADHD och aspberger och har tidigare arbetat som hälsoprojektledare på skola. Annica påbörjar hösten -17 en utbildning till förskollärare i kommunens regi, knuten till Uppsala universitet. Annica är dessutom utbildad kock, bagare och konditor. Annica är utbildad barnyogalärare.

Cecilia Moberg: Cecilia har erfarenhet av förskoleverksamhet, såväl inom kommunal verksamhet som privat. Cecilia arbetar som barnskötare montessoriassistent och ansvarig resurs.

Marika Celander: Utbildad montessoripedagog för åldersgruppen 0-3, ansvarig resurs.

Mikaela Bjurman Lindberg: Mikaela är utbildad barnskötare och delar sin tid mellan våra båda barngrupper.

Röda huset: åldersgrupp 1-3, här arbetar:

Carina Ernlund: Utbildad barnskötare och montessoripedagog för åldersgruppen 0-3. Ansvarar, i samråd med Eva, för det pedagogiska arbetet i röda huset.

Natalie Sietses: har lång erfarenhet av arbete på montessoriförskola och har tillgodogjort sig delar av montessorilärarutbildningen. Natalie arbetar som barnskötare och montessoriassistent.

Sophie Jurgin: Utbildad barnskötare och montessoriassistent.

Mikaela Lindberg Bjurman: se ovan

Caroline Wrangel: Utbildad barnskötare och montessoriassistent med stor erfarenhet av barn med funktionsnedsättning. Caroline arbetar som vikarie vid behov.

Yvonne Lenke: Utbildad förskollärare med lång erfarenhet. Yvonne arbetar som vikarie vid behov.

Alla medarbetare erbjuds kontinuerlig kompetensutveckling i form av enstaka kurser, föreläsningar och interna utbildningskvällar. Skola/förskola är generös med hjälp och stöttning (ekonomiskt såväl som praktisk) vid vidareutbildning som är adekvat för anställningen/uppdraget…

De pedagoger som är anställda före 2006 har gått en gemensam arbetslagsutbildning (2006/2007) liksom TRAS-utbildning i kommunen. Pedagogerna har gått kurs i systematiskt kvalitetsarbete och TAKK utbildning för samtliga är en målsättning.

Anställda utbildas kontinuerligt i Första Hjälpen och Hjärt och Lungräddning, liksom obligatorisk brandutbildning.

Inom ramen för arbetstid ryms planeringstid, dels gruppvis i arbetslaget, dels enskilt för pedagoger med särskilt ansvarsområde.

Personalmöten äger rum kvällstid och inkluderar all förskolepersonal. En timme per vecka är avsatta för dessa möten, där tid för pedagogiska diskussioner ges. Möte tillsammans med personal från skola och fritidsverksamhet hålls vid några tillfällen varje termin.

Studiedagar och konferenser planeras så att all skolpersonal kan delta.

Österåkers kommun genomför en årlig enkätundersökning bland våra familjer.

Mål: våra mål överrensstämmer med kommunens: att minska antalet barn/pedagog i våra båda barngrupper. Vi är väldigt glada över den förskollärarutbildning som vår kommun har arrangerat i samarbete med Uppsala universitet.

Våra måltider intas i förskolans och skolans lokaler. De yngsta barnen äter vid låga bord i sitt arbetsrum medan de äldre barnen är uppdelade i två ”matlag”. Större delen av gruppen äter i förskolans klassrum och några barn äter i fritids lokaler. Pedagoger och barn äter lunch tillsammans.

Lunchmaten tillagas och levereras av cateringföretaget Stor och Liten. Med värmeskåp i bil och kök hålls värmekedjan obruten under resa och väntan på lunch.

Mellanmålsmaten görs i ordning och serveras av förskolepersonalen.
Ekologisk frukt och grönsaker levereras av ”Årstiderna” varje vecka.

Mål:

Lunchen ska vara en lugn och skön stund där barnen får i sig den näring och energi de behöver och lämnar bordet mätta och belåtna. Barnen lär sig att ta ansvar för såväl dukning som att duka av och torka bord. Vi får också öva på att hantera kniv och gaffel, be om något (”kan jag be att få..”) och vara artiga och trevliga mot varandra vid bordet. Lunchen är en stund för småprat och socialt umgänge. Vi sitter gärna kvar och väntar in varandra, i lugn och ro. Lunchen är så mycket mer än bara intagande av föda, det är en träning i social samvaro och ett tillfälle till intressanta diskussioner mellan barn/pedagog och barn/barn.

Vi vill att så stor del av barnens mat som möjligt ska vara ekologisk, närproducerad och tillagad från grunden. Vi undviker i möjligaste mån halvfabrikat.

”-Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet”

(Lpfö 98/16, kap.1)

Modersmål/interkulturellt förhållningssätt

Barn (familjer) med annan kulturell bakgrund än den svenska är berikande och en tillgång, både för vårt arbete med språk och kulturämnen.

Vi vill försöka ta tillvara den kompetens som finns hos såväl pedagoger som föräldrar/vårdnadshavare och andra släktingar/anhöriga. Vi vill väcka intresse och nyfikenhet hos våra barn kring olika sätt att leva och vara.

Vi lär oss sånger, lekar och läser folksagor från andra länder. Vi lyssnar på musik och dansar. Vi arbetar med, och utvecklar, vårt materiel om barn i andra länder.

Mål: Vi arbetar med ett interkulturellt förhållningssätt, för att skapa ökad förståelse och ömsesidig respekt människor emellan. Vi vill visa att olikheter berikar och väcka barnens nyfikenhet. Vi vet att okunskap och rädsla går hand i hand och att mänskliga möten är nyckeln till konfliktlösning och samförstånd. Vi vill ge barnen ett globalt perspektiv och hoppas att de ska komma att se på sig själva som världsmedborgare.

”-förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar”

(Lpfö-98/16, 2.1)

Vi välkomnar medarbetare med varierande bakgrund och erfarenhet, flerspråkighet är ett plus.

Maria Montessori talade mycket om det globala perspektivet, såväl i frågor som rör respekt och förståelse människor emellan, som bevarande av resurser och naturtillgångar. I våra förskolor har detta följaktligen en viktig plats.

Vi skulle vilja säga att det interkulturella perspektivet genomsyrar hela vår verksamhet. Samtidigt är det ett utvecklingsområde och ett förbättringsområde, då det är en så stor och viktig fråga, såväl i vår verksamhet som i världen utanför förskolan.

Här blir det också så tydligt hur olika områden i kvalitetsarbetet går in i varandra och hur omöjligt det är att skilja dessa åt… (interkulturellt förhållningssätt, likabehandling, barn i behov av särskilt stöd…)

”-förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning…”

(Lpfö-98/16, 2.1)

Barn i behov av särskilt stöd Vi fördelar våra egna resurser utifrån barnens behov och söker extra resursstöd från kommunen då det är befogat.

Mål:

Vi ser det enskilda barnet och dess behov av stöd och hjälp. Vi utgår från att alla barn har särskilda behov och att det är vår uppgift att tillgodose dessa behov. I särskilda fall och under särskilda omständigheter behövs ekonomiskt stöd i form av ett tilläggsbelopp från kommunen.

Kontinuerliga observationer och dokumentation av barngruppsarbetet hjälper oss att följa det enskilda barnets utveckling.

Vi dokumenterar och gör individuella handlingsplaner när behov finns. Dessa handlingsplaner och pedagogiska dokument/kartläggningar är till hjälp vid kontakt med kommunen och/eller BUP/BVC/logoped…

I vår verksamhet delar vi inledningsvis in barnen i mindre grupper under den del av dagen då vi arbetar med montessorimaterielen i klassrummet. En pedagog arbetar tillsammans med 6-8 barn och övriga barn har andra aktiviteter tillsammans med de andra pedagogerna. Det fungerar som en slags inskolning i klassrummet och hjälper barnen att finna arbetsro. Vid behov (ett arbete som kräver stor koncentration, ett barn som behöver få arbeta ensam eller träna samarbete…) kan en pedagog arbeta med 1 eller 2 barn. Detta är riktig kvalitetstid och fungerar, av praktiska skäl, bara under våra pedagogtäta förmiddagstimmar…

”-Förskollärare ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker”

(Lpfö-98/16, 2.2)

Låt oss presentera vårt pedagogiska arbete och synsätt:

Vårt arbete bygger på Maria Montessoris filosofi om barn och barns utveckling. Det innebär att vi låter barnets behov styra vår verksamhet. Miljön är förberedd så att den ska motsvara barnets behov av frihet, ordning och meningsfull sysselsättning.

Här kan barnet samla kunskap och erfarenheter i sammanhang som är naturliga och verklighetsanpassade. Både arbetsmateriel och inredning är anpassade till barnets storlek.

Vi stöder barnets individuella utveckling. I montessoriförskolan får barnet leva och arbeta utifrån dess egna förutsättningar, utan att jämföras med andra. Detta ger barnet såväl självrespekt som respekt för andra individer.

Barnet tränas att ta ansvar för, och vårda sin omgivning. Genom att låta barnet vara delaktig i omsorgen om miljön, visar vi att vi tar honom/henne på allvar och ser honom/henne som en jämlike.

Respekten för barnet ligger till grund för vårt arbete på förskolan. Därför kallar vi barnets lek och övningar för arbete. Barnet arbetar aktivt för att växa och utvecklas.

”-Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära”

(Lpfö-98/16, 2.2)

Utveckling och lärande

I vårt arbetsmateriel ingår:

-praktiska vardagsövningar t.ex. hälla, ösa, skrapa morot, pressa apelsin, putsa en spegel, knäppa knappar…

Barnet övar motorik, koncentration och självständighet.

-sensoriska övningar t.ex. bygga ett torn av kuber, olika graderingsövningar som kall/varm, sträv/mjuk, lång/kort (lång, längre, längst) osv. Det finns former med spännande namn: oval, ellips… och solida former: är det en ovoid, eller kanske en sfär…?

Barnet får uppleva med alla sina sinnen.

-språk t.ex. sandpappersbokstäver (känna med fingret), bokstavslådor, ordlekar.

Med sandpappersbokstäverna ”skriver” barnet med fingret, med bokstavslådan bygger barnet egna ord…

-matematik t.ex. sifferpussel, räknepärlor, räknelekar.

Materielen hjälper barnet att få ett muskelminne, hur känns ett ental eller ett tusental…?

-kultur biologi: zoologi/botanik, geografi och historia.

Barnet bekantar sig med världen…

Barnen ställer själva tillbaka det materiel de använt. Varje sak har sin bestämda plats på hyllan, vilket underlättar för barnen att hitta i klassrummet. Det gynnar dessutom barnets självständighet att klara av att ta ansvar för sig själv och sitt arbete.

Det finns en tanke med det sätt på vilket arbetsmaterielen är placerade på hyllorna. Allt är ordnat efter svårighetsgrad: från vänster till höger, från lätt till svårare, från konkret till mer abstrakt. Materielen är konstruerat så att det fokuserar på en färdighet i taget och har inbyggd ”felkontroll”. Allt materiel har

ett direkt och ett indirekt syfte. Allt är självklart placerat på låga hyllor, i barnets höjd.

Montessorimaterielen lockar barnet att uppleva och utforska sin omvärld. Materielen kräver presentation av en pedagog som känner barnets mognadsnivå och vet syftet med övningen.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld”

(Lpfö-98, 2.2)

Pedagogerna har sig tilldelat olika ansvarsområden i klassrummet, dessa ägnar de lite extra uppmärksamhet och tanke…

Mål

Barnet utvecklar…

– självständighet och tillit till den egna förmågan.

– motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning.

– ord- och begreppsförråd.

– förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika materiel och tekniker.

– sin skapande förmåga genom musik och bild.

”- Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter”

(Lpfö-98, kap.1)

Genom att uppmuntra barnet och ge det tid och möjlighet att prova på egen hand, hjälper vi barnet att utveckla sin självständighet. Detta är centralt i vår pedagogik. Liksom synsättet att barnet strävar efter att förstå och behärska sin omgivning.

Låt oss ta två exempel ur vardagen:

Ex. på självständighet och tillit i en vardagssituation för ett mindre barn: ”O” tre år vill gå på toaletten själv ”men dörren ska vara på glänt så du kan komma om jag ropar…”, säger han till en av pedagogerna.

Barnet övar sitt oberoende under trygga former.Ex. på självständighet och tillit för ett lite större barn: ”K” fyra år är bekant med antal/kvantitet och symbol och nu vill hon ha nya utmaningar, ”jag vill att det ska vara svårt…” ”då har jag en utmaning till dig”, säger pedagogen och visar barnet hur man arbetar med räknespolarna, där man kombinerar symbol och kvantitet. ”Du kan själv kontrollera om det blir rätt…” Barnet lägger en spole i lådan med symbolen för 1, två spolar i lådan med symbolen för 2 osv. Barnet arbetar koncentrerat och pedagogen noterar att det bara finns 9 spolar kvar till lådan med symbolen för 10. Pedagogen säger inget och barnet funderar en kort stund innan hon plockar ur alla spolarna och börjar om igen…

När barnet återigen kommer till låda 10 så stämmer antalet spolar, det hade blivit en för mycket i någon låda på vägen förra gången. Barnet mötte en motgång och klarade av den, vilken seger för självförtroendet!

Den pedagog som arbetat tillsammans med barnet dokumenterar, vilket underlättar för de andra pedagogerna att ”ta vid” i processen.

När barnet sedan går vidare till förskoleklass och skola har han/hon provat arbetsmateriel från alla ämnesområden: praktiskt, sensoriskt, språk, matematik, historia, geografi, biologi…

Genom dokumentation av materielpresentationer och genomförande kan lärare i förskoleklass se vad barnet arbetat med och erbjuda lagom intressanta utmaningar…

Vi menar att vårt sätt att arbeta ger kontinuitet och kvalitet för det enskilda barnet.

Hälsoperspektiv

Ett stort och viktigt område som innefattar såväl den gemensamma arbetsmiljön på skolan som maten vi serverar våra barn. (Se avsnittet ”våra måltider”)

Att barn behöver röra sig tar montessoripedagogiken fasta på. Miljön är anpassad så att den inbjuder till rörelse. Tanken på barnet som en självständig individ, vars vuxna omgivning snarare assisterar än ”servar”, motverkar passivitet.

”- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik , koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”

(Lpfö 98/16, 2.2)

En stor, fin skolgård och närheten till skog och mark får oss självklart att förlägga stor del av vår verksamhet utomhus. Ingen annan stans är leken så harmonisk som på våra favoritställen i Rydboskogen. Antalet konflikter minskar i takt med att rörelseutrymmet ökar…

Naturen har som bekant också förmågan att få oss att gå ner i varv och slappna av, eller som ett av de ”gamla” barnen brukade säga (varje gång!) vi slog oss ner med vår medhavda matsäck vid ekstocken: ”vad lugnt och skönt det är i skogen i dag..”

Vi vill också här utgå från det enskilda barnets behov, så att den/de barn som behöver röra på sig har möjlighet att göra det.

Ett problem när många barn och vuxna umgås tätt inpå varandra är smittsamhet vid förkylningar och magsjuka. Några sätt att försöka minska smitta är noggrann handtvätt före maten, pappershanddukar och egna dricksglas i klassrummet.

Våra yngsta barn sover ute i sina vagnar året om. Vi äter ofta mellanmålet ute, någon gång även lunch…

Mål:

Barnen är friska och orkar med verksamheten på förskolan. Barnen får möjlighet att öva sina motoriska färdigheter. Barnen får möjlighet att leka under friare förutsättningar än inomhus.

Vila och avslappning

…är viktig i den intensiva miljö där våra förskolebarn befinner sig. Vi brukar inleda vilostunden med en lässtund för de äldre barnen innan vi lägger oss ned för en stunds avslappning på mjuka, blåa mattan. Så blundar vi och lyssnar på lugn, klassisk musik i ungefär 30 minuter.

De yngsta barnen sover som sagt ute, i egen vagn.

Då och då försöker vi få in en massagestund på schemat. Det är mycket populärt bland barnen, som också gärna masserar varandra.

Ett annat populärt inslag är yoga och andningsövningar. Flera av våra pedagoger är utbildade barnyogalärare (ytterligare andra väntar på sin tur att gå utbildning), några har gått kurser i massagelekar för förskolebarn, en av pedagogerna är utbildad massageterapeut.

Till mellanmål brukar vi servera lite grövre bröd eller knäckebröd m. pålägg, (ost/korv/skinka) osötad fil/yoghurt eller mjölk. Någon gång i veckan försöker vi hinna baka eget (nyttigt) matbröd tillsammans med barnen.

För de barn som inte dricker mjölk finns havrebaserade alternativ.

Mål:

Vi strävar efter att barnen ska må bra på förskolan. Vi vill att barnen ska bli medvetna om sina kroppar, sina känslor och sina behov. Vi vill att barnen ska vilja må bra och känna igen den känslan.

Vår verksamhet rymmer:

– baka eget mellanmålsbröd, göra äppelmos, lägga in grönsaker mm.

– rörelselek/gymnastik/balans

– massage

– yoga

– meditation/aktiv vila/avslappning/andningsövningar

– utevistelse i skog och mark

– måla och skapa

– god och nyttig mat

Det märks direkt på barnen om vi missar dessa aktiviteter. Barnen behöver ”gå ner i varv” för att kunna fokusera. Efter en förmiddag i skogen kommer barnen lättare till ro på vilan och arbetar sedan koncentrerat i klassrummet under eftermiddagen.

Vi firar våra födelsedagsbarn med ”födelsedagspromenad” och sång.

Födelsedagspromenaden är en montessoritradition då barnet, med jordgloben i famnen, vandrar x antal varv (så många varv som man fyller..) runt solen dvs. ett tänt ljus på en rund, gul duk.

Födelsedagspromenaden är omtyckt av de flesta barn och självklart frivillig!

De yngsta tar med en babybild hemifrån och visar kamraterna hur man såg ut som riktigt liten. Vi vill helst undvika födelsedagsfirande med glass och sötsaker.

Likabehandling

Förskola och skola arbetar gemensamt fram, och utvecklar, likabehandlingsplanen för Rydbo Friskola.

Mål:

Vi vill att alla på skolan känner till vår Likabehandlingsplan, att barn och föräldrar vet vad som står i planen och hur vi arbetar för att införliva densamma i vår dagliga verksamhet.

Under höstens planeringsdagar utvärderas likabehandlingsplanen på nytt inför kommande läsår.

Förskolebarn och pedagoger läser sedan planen tillsammans i samling och utformar tillsammans husregler utifrån denna. Husreglerna sätter vi upp i klassrum och hall.

Likabehandlingsplanen finns på vår hemsida.

Barnet…

– utvecklar respekt för andra barn, vuxna och levande varelser.

– visar omsorg om sin närmiljö såsom materiel och leksaker.

– lär sig ta ansvar för sina egna tillhörigheter och sig själv.

– utvecklar empati och vilja att hjälpa andra.

– utvecklar förmåga till samspel och konfliktlösning, att reda ut missförstånd och att kompromissa.

Ex. på det senaste: Ett yngre barn vill ta dockvagnen som ”S”, snart tre år, leker med. ”S” ber då, vänligt, det andra barnet att ta en annan vagn som står i närheten.

Det här har barnen, med pedagogernas hjälp, övat på många gånger innan de klarar att hantera situationen själva. Lilla ”S” i exemplet känner sig trygg i att en vuxen finns i närheten, redo att bistå om hon behöver hjälp.

”- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler”

(Lpfö-98, 2.2)

Den fina stämningen vi har i gruppen har vi verkligen jobbat på! Arbetet med barngruppen börjar egentligen med personalgruppen. Om inte arbetslaget fungerar hur kan man då tro att barngruppen ska göra det?

Bara om vi vuxna verkligen respekterar och sätter värde på varandra kan vi fungera som positiva förebilder för våra barn. Vi har en bra stämning hos oss och vi bemödar oss om att ha en trevlig samtalston. Detta gäller både vuxna och barn.

Artighet är ett sätt att visa varandra respekt.

Respekt för det enskilda barnet/individen är vad montessoripedagogiken bygger på.

Barn och pedagoger har tillsammans skrivit enkla regler för samvaron på förskolan. På så vis har vi något att referera till vid en konflikt, t.ex. ”vi har kommit överrens om att vara snälla och trevliga mot varandra här på förskolan.” Dessa regler sätter vi upp i hallen för föräldrarnas kännedom.

Barnen har varit med och arrangerat ett väggmateriel (bilder på djur: lätt att identifiera sig med men inte personligt) med tankar kring hur vi bemöter andra.

Vi använder oss av drama för att hjälpa barnen hitta lösningar på moraliska frågor. (vem får vara med? Hur känns det för den som inte får vara med? När kan och ska man säga ”nej” osv.)

Trygghet är en förutsättning för att barnet ska kunna tillgodogöra sig den pedagogiska omgivning han/hon vistas i.

På skola/förskola råder nolltolerans mot alla former av kränkande behandling.

På vår förskola känner alla, stora som små…

…sig omtyckta och uppskattade.

… sig trygga.

…att de tillför gruppen något.

…att de har utbyte av sin vistelse på förskolan.

…att de är saknade då de av någon anledning är frånvarande.

…att de är välkomna då de kommer tillbaka.

(Ur Likabehandlingsplan För Rydbo Friskola)
Förskolans personal arbetar förebyggande genom att;

-intervjua och observera barnen för att kartlägga deras trivsel och inflytande i syfte att upptäcka förekomst av kränkande behandling.

-utevistelse med många närvarande vuxna bland barnen.

-trivsel -en stående punkt vid utvecklingssamtalen.

-ha övningar i empatisk förmåga ex. dramaövningar, värderingsövningar. Vi hjälper barnen att sätta ord på känslor och företeelser.

-samlingen fungerar som ett forum för diskussioner kring viktiga frågor.

-stärka gruppkänslan genom att betona det enskilda barnets betydelse för gruppen.

-alla barn ska synliggöras.

(Ur Likabehandlingsplan För Rydbo Friskola)

Detta förhållningssätt ska genomsyra hela verksamheten!

Genom observationer, diskussioner och dokumentationer ser vi en barngrupp där det råder en fin stämning. Barn och vuxna talar i en trevlig ton och de konflikter som uppstår är oftast lätta att lösa då barnen är vana vid ett givande och tagande i sina inbördes relationer.

Genus

Alla barn är olika. De är individer med egna erfarenheter, intressen och drömmar. De är egna personligheter och ska bemötas med respekt för sin person. Alla barn är olika men med samma rättigheter att växa och utvecklas optimalt. Alla barn har rätt att utveckla sina erfarenheter och odla sina intressen i en tillåtande miljö präglad av tolerans. Alla barn har rätt till sina drömmar… På förskolan har barnet rätt till ett fördomsfritt bemötande av pedagoger som ifrågasätter och aktivt utmanar sina egna fördomar om manligt respektive kvinnligt.

Mål:

Inget barn ska känna sig styrd eller begränsad av könstillhörighet.

”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den” (Lpfö 98/16, 2.2)

Alla sysslor på förskolan är till för alla barn. Bakning, dukning, torka bord mm. är precis lika populärt hos båda könen. Lugna rummet, som är avsett för såväl rollek som kojbygge, är välbesökt av både pojkar och flickor. Lego, bilar,

pussel, pärlplattor och bygglek attraherar alla våra barn, oavsett ålder och kön. Verksamheten i ateljén likaså.

”-…rättvisa och jämställdhet samt egna och andras rättigheter ska lyftas fram och synliggöras i verksamheten”

(Lpfö-98/16, kap.1)

Arbetsmaterielen i montessori gör ingen skillnad på flickor och pojkar.

Vi diskuterar ofta genusperspektiv i personalgruppen och bemödar oss om att tilltala våra barn på ett könsneutralt sätt. Att säga ”åh, vad du är stark” till små flickor och ”vad fin du är idag” till små pojkar – och vise versa, naturligtvis!

Alla våra barn ska synas och höras, allas åsikter är lika mycket värda…

”-Vuxnas förhållningssätt påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder”

(Lpfö-98, kap.1)

Vi funderar och diskuterar mycket kring våra egna föreställningar kring, och förväntningar på, barnen med fokus på genus.

Vi ser ingen anledning att gruppera barnen efter kön.

Barns inflytande

Mål:

Barnet…

– uttrycker sina tankar och åsikter och kan därmed påverka sin situation.

– tar ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö.

Genom att uppmuntra barnets fria val och ge utrymme för detsamma visar vi att vi respekterar barnet och dess förmåga att göra ett bra val. Barnen väljer arbete fritt utifrån intresse och mognadsnivå. Ett ”nej” respekteras alltid!

I lekar och övningar presenteras alltid alternativet ”jag avstår”. Den frasen är bland det första våra barn får lära sig när de börjar hos oss. Vi har lagt märke till att nykomlingar i barngruppen ofta använder sig av rätten att avstå, kanske för

att kontrollera om vi pedagoger verkligen kommer att respektera deras val, eller om vi kan tänkas försöka övertala…

Det är härligt att se hur barnen växer i sina egna ögon när de inser att ingen, varken vuxen eller barn, tänker motsätta sig deras val. Rätten att avstå är lika självklar som definitiv!

Barnet vet nu att han/hon har rätt till en åsikt och att hans/hennes val respekteras.

Ex. ”A”, fem år säger: ”- jag skulle hellre vilja vara ute! Kan jag följa med lilla gruppen på utflykt om jag får för dom?”

Barnet uttrycker sin vilja och kommer till den vuxne med ett färdigt förslag. Självfallet är svaret ”ja”.

”- Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed får möjlighet att påverka sin situation.”

(Lpfö 98/16, 2.3)

För oss är det viktigt att se till det enskilda barnets behov. Att alltid komma ihåg att barngruppen består av individer med skilda önskningar och behov…

I montessoriförskolan/skolan väljer barnet, som tidigare nämnts, aktivitet efter intresse och mognad. Förutom vårt speciella montessorimateriel finns trolldeg/lera, gips, pussel, lego, vattenlek, måla på staffli, väva, sy, docklek etc. att välja bland. Ofta bakar vi, har rytmik eller någon annan organiserad aktivitet för de barn som har lust.

Det fria arbetet ges dock stort utrymme i vår verksamhet.

Det är det enskilda barnets behov som styr, vilket innebär att två jämnåriga barn kan ha sysslat med helt skilda aktiviteter under en dag. Den ene kanske hade behov av att vara fysiskt aktiv och lekte på gården, medan ett annat barn ville träna plus och minus med pärlor.

I det fria valet är språket viktigt. Att kunna berätta vad man vill och varför.

Språk

Mål:

Vår målsättning är att varje barn ska ha ett väl fungerande språk för såväl kunskapsinlärning som relationer med andra människor. Vi vill att alla barn ska få uppleva verklig språkglädje!

Vi vill ge riklig språkstimulans i form av ”språkliga injektioner” dagligen. Samlingen är ett tillfälle till detta då barnen brukar be om ”utmaningar” vid uppropet. Istället för att bara svara ”ja” ber vi barnen nämna t.ex. ett djur som har fyra ben/ett ord som börjar på ”b”/ett föremål som har rund form… Om man vill kan man be ett annat barn om en ledtråd. Då uppmanar vi barnet att beskriva ledtråden och se om vi kan gissa. Naturligtvis finns det inget ”fel” svar.

Vi sjunger och läser varje dag, vi leker språklekar och samlar verb/adjektiv/substantiv. ”Veckans ord” infördes för att ge intressanta ord extra uppmärksamhet. Ett sådant ord var t.ex. demokrati, efter en diskussion som avslutades med röstning.

Vi har en inspirerande miljö som stimulerar barnets språkliga och sociala utveckling:

– sagoläsning/berättande varje dag.

– musik/sångstund varje dag.

– samling där alla barn får utrymme att prata.

– arbete med montessorimaterielen, av vilket en del särskilt inriktar sig på språkstimulerande övningar.

– arbete, dels i små grupper där det enskilda barnet lättare kommer till tals, dels i större, åldersblandade grupper där de yngre får mer språklig stimulans och de äldre kan befästa sina kunskaper.

– de vuxna avsiktligt använder även ”svåra” ord.

– fokus på ”veckans ord”.

– lek med ordspråk och talesätt..

– ”våra nyheter”, här samlar vi intressanta nyhetsartiklar som fungerar som inkörsport för diskussioner.

Vart och ett av barnen samtalar med en vuxen varje dag!

Vi arbetar aktivt med språkinlärning:

Genom att ta oss tid att möta det enskilda barnet där han eller hon befinner sig. Genom att förstå att samtal inte är uppmaningar eller envägskommunikation och genom att ställa frågor som inte kan besvaras med ”ja” eller ”nej”.

Genom att ge barnen möjlighet att diskutera och argumentera med oss pedagoger och med varandra.

”-Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra”

(Lpfö -98/16, 2.2)

Med tanke på den barnlitteratur vi läser, barnen verkligen förmår ta till sig, anser vi att vi lyckats bra i måluppfyllelse. Barnens föräldrar påpekar ofta att deras barn kan förklara och beskriva saker och händelser väldigt bra jämfört med andra barn i samma ålder.

Vi har goda erfarenheter av att dela in barnen i mindre läsgrupper och ämnar fortsätta med det under kommande läsår.

Teknik

Här kände vi pedagoger oss osäkra till en början (och kanske fortfarande…)

Mål:

Vi visar att teknik är spännande, inte något svårt…

Vi gör enkla experiment och diskuterar resultatet (och gissar före…)

– Kommer apelsinen att flyta när vi lägger den i vattnet? Om vi tar av skalet då?

– Vad händer om jag doppar penseln med röd färg i det gula vattnet?

– Vad händer om vi skulle glömma bakpulvret i sockerkakssmeten? Osv.

Förskollärare/pedagog ska ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen…

”- stimuleras och utmanas i sin…

– språk- och kommunikationsutveckling

– matematiska utveckling

– intresse för naturvetenskap och teknik”

(Lpfö-98/16, 2.2)

De minsta barnens ”kladdande” med maten är inget annat än undersökande verksamhet och en lust att utforska och lära, kanske är det lättare att låta dem hållas om vi vet att de experimenterar…

För de lite äldre barnen planerar vi en experimentvecka (med mer ordnade aktiviteter) under hösten.

Filosofi

Ett ämne vi hittills bara hunnit ”nosa” på…

Mål:

Vi uppmuntrar barnen att ”vända och vrida” på känd kunskap, att omvärdera, analysera…

– Hur kan vi säkert veta?

– Hur skulle det vara om…? (vi t.ex. hade 8 fingrar istället för 10 – skulle vi ha 8-tal istället för 10-tal?)

– Hur vet vi vilken färg dinosaurierna hade – det fanns ju inga människor på den tiden?

Vi vill att barnen ska tänka själva och inte ta den information de får (t.ex. via teve o internet) för någon absolut sanning. Vi har lagt märke till att även de lite äldre barnen har en stor tilltro till det de upplever sig ha sett med egna ögon.

Vi börjar lite försiktigt med lekar som ”vad ska bort”, t.ex. av en citron, en grapefrukt, en banan och en lime…

Det finns inget ”rätt” eller ”fel”, vilket barnen hade svårt att acceptera till en början. Numera får vi massor av förslag:

– Bananen ska bort, de andra är citrusfrukter

– Bananen ska bort, den är ingen frukt
– Limen ska bort den är inte gul

– Bananen ska bort, de andra har kärnor

– Grapefrukten ska bort, för den gillar inte jag..

Vi är noga med att använda begrepp som: matematik (addition, subtraktion…), teknik, filosofi för att avdramatisera samtidigt som vi höjer statusen på barnens arbete. Det är på lek – men det är inget tidsfördriv!

Här befinner vi oss fortfarande på stadiet av trevande…

Detta är ett område som vi vill utveckla mer!

”-Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld”

(Lpfö-98/16, 2.2)

Förskola och hem

Mål:

Personal och föräldrar…

– utvecklar en tillitsfull relation till varandra.

– har en konversation vid lämning och hämtning.

”- Förskolans arbete med barnen ska därför ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen.”

(Lpfö 98/16, 2.4)

Samarbetet med hemmet/vårdnadshavare är viktig för oss. För den dagliga kontaktens skull möter vi upp i hallen eller på gården på morgonen. En liten pratstund vid hämtning brukar det också finnas tid för. Föräldrar och andra närstående ska känna att de är välkomna hos oss. Vi ser föräldrarna som en tillgång och en resurs i vårt arbete med barnen.

Vi har föräldramöte i någon form en gång per termin.

Utvecklingssamtal, där vi pratar mer ingående om det enskilda barnet, dess arbete och utveckling, har vi minst en gång per läsår.

Föräldrar är välkomna att hälsa på i verksamheten under förmiddagstid och efter överrenskommelse.

Hembrev med aktuell information skickas ut via mail.

Anslagstavlor finns i förskolans respektive hallar.

En föräldragrupp finns på skolan.

Vill föräldrar/vårdnadshavare ha mer information är vi glada att få delge dem denna. Vi berättar gärna och visar hur vi arbetar och tänker: det finns skrivna dokument som informerar om vårt arbete i de olika ämnena som matematik, språk, kultur etc.

Information om verksamheten finns också på vår hemsida www.rydbofriskola.se

Våra montessori/materielvisningskvällar för föräldrar och andra intresserade är väldigt informativa, för den som vill och har möjlighet att delta.

På de individuella utvecklingssamtalen går vi in på det enskilda barnets arbete och utveckling.

”- Förskollärare ska ansvara för att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen.”

(Lpfö 98/16, 2.4)

Kompetensutveckling

Mål:

Pedagoger som drivs av lust och vilja att gå vidare i sitt eget lärande.

Vi uppmuntrar och stödjer den som vill gå kurser och utbilda sig. Stödet kan vara i form av betalda kurser/föreläsningar, schemaändringar för att underlätta studier, mentorskap, interna kurskvällar med diskussion och materielvisning mm.

Under förra läsåret har pedagogerna deltagit i M.E.R. diskussionskvällar för montessoripedagoger i Stockholm. Det är väldigt givande att träffa pedagoger från våra kranskommuner.

Vi planerar in personalkvällar för diskussionsmöten under läsåret. Vi deltar i utbildningsdagar för förskollärare/pedagoger och förskolechef, går på diverse föreläsningar och kortare kurser…

Två av våra pedagoger utbildar sig just nu, vid sidan av arbetet i förskolan, till förskollärare på distans.

”-Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter”

(Lpfö-98/16, 2.7)

Samarbete förskola/skola

Mål:

I Januari 2006 flyttade förskolan (fd. Mossbackens Montessori) in i skolans lokaler på Rydbo Friskola. Det viktigaste målet med detta var främjandet av vår pedagogik i ett steglöst och integrerat arbetssätt med åldersblandade barn/elevgrupper.

Övergången till förskoleklass är smidig för både lärare och elever, då alla är bekanta med varandra redan vid tiden för skolstart.

Vårterminen före start i förskoleklass bjuder skola och fritids in till öppet hus. Barnen bjuds även in till inskolningsdagar under våren före skolstart.

Samarbete över gränsen förskola/skola kan förbättras ännu mer. Gemensamma pedagogmöten och insikt i varandras arbete är utvecklande för alla parter.

I montessoriarbetet på förskolan har vi pedagoger redan fördelat ansvaret för de olika ämnesområdena mellan oss. Att gå ett steg längre och diskutera med ämnesansvarig i skolan skulle kännas naturligt.

Innehållet i undervisningen skiljer mellan de olika stadierna medan pedagogiken och lärarens/pedagogens förhållningssätt är densamma.

Det systematiska kvalitetsarbetet/dokumentation

Mål:

I vårt systematiska kvalitetsarbete under läsåret 2017-2018 väljer vi som alltid att göra djupdykningar i vår dokumentation av verksamheten och dess mål, då vi tycker oss ha fått ordning på strukturen och helheten i dokumentationen.

Under läsåret 2017-2018 utvecklar vi ytterligare våra metoder för att dokumentera, analysera och följa upp den pedagogiska verksamheten.

Arbetet med detta pågår för fullt:

– Vi försöka vara mer konkreta och praktiska i arbetet med dokumentationen.

– Vi fördelar uppgifterna i arbetslaget.

– Vi l åter processen ta den tid det tar. Det behöver inte bli perfekt genast!

Så tänker vi…

Vi väljer ofta att använda oss av ordet syfte när vi talar om vårt pedagogiska arbete: ”vilket syfte har den här övningen…”

Syfte är här och nu (lätt att överblicka) och längre fram (som strävansmål/mål).

I syfte bor inget misslyckat mål, syfte bestämmer förhållningssättet medan mål bjuder på alternativ under arbetets gång.

Målen finns redan beskrivna i läroplanen och dessa strävar vi ständigt mot. Vi behöver inte konstruera mål och kopiera texter ur läroplanen, vi berättar hellre hur vi arbetar för att nå dessa kända mål.

Läroplanen 2:1, 2:2, 2:3 är strävansmål, resten är uppfyllandemål, det vill säga: detta ska vi göra!

I vårt systematiska kvalitetsarbete frågar vi oss…

Vad gör vi?

Hur gör vi?

Varför gör vi det? / vad är syftet?

Hur blev det?

Varför blev det som det blev?

Vad händer nu?

Dessa dokument för planering och uppföljning/dokumentation använder vi oss av just nu:

– Läsårsplanering, en grovplanering för året. Traditioner och teman, aktiviteter.

– Årskrönika

– Månadsplanering, pedagoger och barn ansvarar gemensamt för denna.

– Veckoplanering, förutom fredagsutflykten har vi få fasta dagar för aktiviteter, vi vill ge utrymme för spontanitet.

– Våra rutiner/utvärdering, fokuserar på dagens olika aktiviteter och ”mellanrummet” mellan dessa.

– Kvalitetsredovisning, på förfrågan från huvudman.

– Montessoricirkeln, avser barnets arbete med montessorimaterielen.

– Pedagogisk kartläggning, används tillsammans med en individuell utvecklingsplan

– Barnets egen mapp, för alster a la portfolio

– Fotografier, fånga lärprocesser

– Bilder, barnet fångar sina egna lärprocesser

– Pärmar i olika ämnesområden

– Barnintervjuer, samtal mellan ett barn och en pedagog. Om barnet samtycker får förälder/vårdnadshavare ta del av denna

Vi vill att vår dokumentation ska…

– belysa vår verksamhet

– vara ett stöd för planering och uppföljning och inte en belastning

– fungera som en ”trampolin” för våra ambitioner

Verksamhetsåret avslutas med en utvärdering och planering inför nästa läsår.

Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitetoch har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att…

”-…systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten”

(Lpfö-98/16, 2.7)

Arbetslaget ska…

”-använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden”

(Lpfö-98/16, 2.6)

För frågor och funderingar kring vår verksamhet, är ni alltid välkomna att kontakta oss på förskolan…

Tel. 08/732 93 86 (gula huset), 08/732 91 20 (röda huset) eller prata med vår förskolechef:

Eva Lundin

Tel. 0704 99 59 25 Mail: eva.lundin@rydbofriskola.se

Pedagogerna på Rydbo Friskola

Det här inlägget postades i Aktuellt, Förskolan. Bokmärk permalänken.

Kommentarer är avstängda i denna post.